Tag: sexuella trakasserier


#Bryttystnaden – en aktion mot sexuella trakasserier

januari 22nd, 2013 — 9:00f m

På onsdag släpper TCO Bryt tystnaden, en handbok i hur man förebygger och bemöter sexuella trakasserier.

I samband med detta vill vi lyfta hur att våra förbund under en längre tid arbetat med eller snarare mot sexuella trakasserier. Vi pratade därför med Ulla Svedin, skådespelerska anställd på FolkTeatern i Göteborg och ledamot i Teaterförbundets förbundsstyrelse och ordförande i dess jämställdhetsgrupp.

Det här är vad hon hade att säga:

Teaterförbundet har sedan början av 90-talet arbetat strategiskt och aktivt med att bygga strukturer för att förebygga diskriminering och sexuella trakasserier på arbetsplatserna.

Förbundets arbete med jämställdhetsfrågor bidrog till att regeringen 2004 tillsatte en utredning med uppdrag att ge förslag om hur man skulle komma tillrätta med den ojämställda scenkonsten. I betänkandet ”Plats på scen” (SOU 2006:42) som kom 2006
fastslogs bland annat att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön var ett problem i branschen.

Utredningen ledde också till att arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst och Teaterförbundet började arbeta gemensamt för att förebygga diskriminering och sexuella trakasserier inom scenkonsten. Även med Centrumbildningarna, som är arbetsgivarorganisationer för de fria professionella dans- och teatergrupperna, och med arbetsgivarna på film- och tvområdet startade ett partsgemensamt arbete i frågorna.

Arbetet sker bl.a. i form av utbildning av såväl anställda som ledning och förtroendevalda på våra institutionsteatrar, genom projekt med Centrumbildningarna och genom seminarier både för egna medlemmar och tillsammans med arbetsgivarna. T.ex. har Teaterförbundet i samarbete med Svensk Scenkonst och SYMF (Sveriges Yrkesmusikerförbund) genomfört två utbildningar för högre chefer i hur man jämställdhetsintegrerar verksamheterna. Teaterförbundet har också genomfört seminarier tillsammans med Svenska Filminstitutet, Svensk Scenkonst och Film och Tv-producenterna för producenter och regissörer på scen och film.

De fyra Teaterhögskolorna i Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmö genomförde 2007-2009 projektet ”Att gestalta kön” (slutrapport utgiven av Teaterhögskolan i Stockholm 2009) där såväl studenter som pedagoger fick utbildning i hur man integrerar jämställdhet och genus i det gestaltande arbetet. Teaterförbundet följde projektet och vi deltog i panel vid tre redovisningstillfällen. Vår jämställdhetscheck (se www.teaterforbundet.se) och boken ”I väntan på vadå, Teaterförbundets guide till jämställdheten” (Vanja Hermele, Premiss förlag 2007) användes också i undervisningen. Under 2010 gjordes vidare partsgemensamma jämställdhetscheckar både på scenkonstområdet och på film och tv-området samt att Teaterförbundet medverkade till Ekots rapport om förekomsten av sexuella trakasserier inom scenkonst och film. Rapporten uppmärksammades stort, bl.a. av riksdagens kulturutskott som kallade aktörer inom branschen inklusive TF, till en debatt.

Det viktigaste i arbetet för att förebygga sexuella trakasserier på arbetsplatserna är att fack och arbetsgivare har en gemensam syn och strategi. Policys där det framgår hur man skall arbeta förebyggande och i förekommande fall, hantera diskriminering och sexuella trakasserier ska finnas på varje arbetsplats och för att lyckas med arbetet måste dessa policys hållas levande. T.ex. genom att regelbundet utbilda arbetsledare och personal och att regelbundet göra personalenkäter.

I starten av en scenkonst- eller en filmproduktion bör antidiskrimineringspolicys gås igenom. Eftersom större delen av arbetstagarna på våra arbetsplatser i dag är visstidsanställda är det mycket viktigt att de får tydliga signaler om arbetsgivarens inställning. Att det tydliggörs vilka som har ansvar för frågorna på arbetsplatsen, närmaste chef och fackligt förtroendevald, och att dessa skall kontaktas om någon blir utsatt och att det är välkommet att berätta.

Enligt lag har arbetsgivaren ansvaret att motverka sexuella trakasserier men facket har ett pådrivande ansvar för att ta upp frågan i MBL eller samverkan.
Få vänder sig till lokala företrädare eller till Teaterförbundets kansli om de blir utsatta och de som gör det vill ofta inte berätta vad de heter och absolut inte att man skall driva frågan. De vill bara få prata.

Teaterförbundet kan bara driva diskrimineringsärenden om vi har en enskild medlem att företräda. Så är diskrimineringslagen uppbyggd. Däremot kan vi, i kollektivavtal och i lokalt fackligt arbete, driva hur arbetet ska genomföras och kräva ett strategiskt arbete. Men för att hjälpa individer krävs alltså att hen vänder sig till facket om hen blir utsatt. Och om fler ska våga göra det krävs det att arbetsgivarna är tydliga med att de följer lagen, inte tolererar diskriminering, trakasserier eller otillbörlig maktutövning av något slag och att inga undantag görs beroende på position eller ”namn”.

Comment » | Facknytt

Back to top